torsdag 31 december 2009

Jag säger som alla andra

Gott Nytt År på er!

Barnen blev utlånade till underbara syster LindaLottaPusing, så vi vuxna får fri lejd att sanera/städa/plocka/röja.
Huset är snart färdigt. Nu ska jag laga mat. Det får kanske bli en liten fördrink till det...

Tjolahopp på er, vi syns nästa år!

onsdag 30 december 2009

Dagens tips

Om ni nu ska till och städa så här på årets slut, se då till att lyda Nipes råd:

Om man bär en hopfällbar resespjälsäng i ena handen och en kartong i den andra, ska kartongen släppas innan man går ner i trappan så att man hålla i sig
Annars gör det ont, några trappsteg längre ner.
Mycket ont. Överallt.

tisdag 29 december 2009

Året som gått

Jaha, min första årssammanfattning någonsin, tänk vad bloggandet kan för med sig.
Januari: Öppnade starkt med att jag lovade mig själv att ha stegräknare på varje dag. Det höll ända till januaris slut faktiskt. Pillerill visade på allvar sina talanger inom de hushållsnära tjänsterna.

Maken reste som en tok och jag tog det mest lugnt med barnen. Ett besök på BodaBorg resulterade i en rejäl förkylning med tillhörande träningsvärk.

I februari lyckades vi få till en minitrip till Halmstad, annars var det ganska segt.
Däremot steg tempot i mars när vi med kompisar åkte till Idre. Jag fick rasta både mig själv och längdskidorna. En underbar vecka i snön och när vi kom tillbaka kom våren. En härlig månad på alla sätt och vis.

April bjöd på nya löpartights, födelsedag och joggingrundor. Vi drog till skogs och tog ett gäng med geocacher.

I början på maj köpte maken sin efterlängtade BMW cab och jag hade jobbuppdrag på annan ort och pendlade långt några dagar i veckan. Ljudboken blev min vän. Grannen släpade med mig på Bodypump-passet från helvetet och mitt hår fick bli oborstat de närmaste dagarna.

Juni bjöd på mer pendling och joggingen fick avbrytas på grund av ett knä som inte samarbetade. Midsommar var vi på Öland.

I juli hade jag semester och jag öppnade starkt med att bränna mig på ryggen. Bröllop var vi på och kunde för en gångs skull cykla hem från festen. Sen körde vi Vänern runt. Vi lärde oss att sola skiner då f-n inte i Karlstad, utan att regnet öste ner från både höger och vänster. Hela semestern kryssade vi mellan lågtrycken och lyckades besöka Borås djurpark, Skara Sommarland, Leklandet i Karlstad, Sunne Vattenland, Universeum och Liseberg. På samtliga ställen var vi på intet sätt ensamma, har aldrig varit med om såna köer!

Första halvan av augusti hade jag ångest över att semestern höll på att ta slut. Den andra halvan hade jag ångest för att jag hade börjat jobba.

I september blev jag huxflux ledig, i brist på uppdrag. Inte mig emot, det var en toppenmånad. Jag bytte kontorskläder mot träningskläder och tillbringade stora delar av dagen med att cykla till och från dagis/skola med Pillerill i cykelkärran. Årets andra bröllop bevistades och jag dansade benen av mig.

Sen kom oktober. Det varslades på jobbet, jag klarade mig men blev av med några goa kollegor. Fick århundradets förkylning (nåja) och började jobba igen.
November tänker jag inte kommentera. Skitmånad.

I december ryckte jag upp mig rejält. Utmanade mig själv att vara LCHF/GI-vän fram till julafton. Det gick alldeles förträffligt och jag chockade inte bara min omgivning med min beslutsamhet utan även mig själv. Nu är det några skälvande dagar kvar och snön faller utanför fönstret. Dags för en kopp te i soffan.

Seg, segare, segast

Måste ner på stan och hitta lite discokläder till skruttafis.
Laga lunch/middag eller vad man nu ska kalla det.
Byta i tvättmaskinen. Vara social med barnen.
Rycka upp mig.
Planera nyårsmaten.

Segt idag.

Men man får kanske inte ha för stora ambitioner? Jag har ju trots allt både klätt på mig och borstat tänderna, satt på en tvätt och hämtat posten. Barnen är klädda och deras tänder borstade. Inte illa va?

Hallå, eller nåt

Ja, hallå liksom!?
Här sitter jag och i min enfald tror att mina barn tänker ta sovmorgon bara för att jag är uppe sent. Har det nånsin hänt?
Hur tänkte jag nu?
Ich bin eine ärthjärna.
Fast en ganska pigg ärthjärna, det må sägas.

måndag 28 december 2009

Lite Kalle bakom...

Ibland är Nipe inte så snabb i tanken. Lite seg så där.
Läser på många bloggar att de summerar året, eller 00-talet för den delen.

Jisses vilken j-kla framförhållning, tänker jag. Redan nu.

Sen nånstans mellan uppackandet av väskan med rena kläder och kvällmaten trillar poletten ner.
28 december. Det betyder ju liksom att nyåret närmar sig med stora kliv. Framförhållning, jo tjena. Dags att vakna lite här kanske.
Ska jag summera året? Ja, jo kanske. Vi får se. Vi får se.

Hemma igen

Hallen är full med saker som innan var barbapackade i kombin.
Det är kallt på golvet i köket (no shit Sherlock!).
Maken ligger på plus för golvet i hallen uppe är på plats.

Framför mig hägrar berget i hallen och i fjärran skymtar tvättberget.
Hej hopp!

fredag 25 december 2009

God Jul i stugan


När jag var liten firade vi jul hos mormor. Man åt tills man sprack, efter det Kalle och sen en oliiidlig väntan på Tomten.

Nu firar Skruttafis och Pillerill jul hos nästa mormor i rakt nedstigande led.
De äter tills de spricker (nåja, nästan), efter det Kalle och sen en oliiidlig väntan på Tomten.

Vi vuxna följer ett lite annat mönster. Vi äter tills spricker. Sen äter vi lite till. Efter det somnar vi innan Kalle har jagat färdigt den där fågeln i djungeln.

onsdag 23 december 2009

Man kan undra vilket...


Är det högtiden som stundar som fick Pillerill att klä sig som en alv?
Eller är det för att hedra båtfolket: både styrbord och babord?

måndag 21 december 2009

Inställt i spåret

Jag hade tänkt åka skidor idag. Med flera decimeter snö ute räknade jag kallt ( åh så fyndigt!), med att skidspåren skulle vara preppade och klara.
Men jag missade en sak.
Minus 19 har vi just nu, här utanför huset.
Skidspåret ligger en mil norrut i skogen och där brukar det alltid vara lite kallare.
Eh...
Jag struntade lite i skidorna, det gjorde jag. Det blev i stället raggsockor på och lite inlagd citronsill.

söndag 20 december 2009

På vår lilla täppa

... ser det ut så här idag.

Pillerill kämpar i snön


Det var nåt vi glömde...

Självplågeri

Att göra men inte äta. Det är grymt.

Dagens status

Snö.

lördag 19 december 2009

Ett historiskt ögonblick

Nipe tittar på Dansbandskampen. Alldeles frivilligt dessutom!
Men vad gör man inte när det är Blekingeband med i final?

Heja The Playtones!

Update: Ja, jädrar i min växellåda, de gick och vann hela skiten! Nu är det fest på byn kan jag nog lova.

Till och med moi

Japp, nu har till och med jag satt upp en och annan tapetvåd med godkänt resultat.
Nej, tapetdrottning blir jag inte, men inte helt värdelös i alla fall.

Tapetseringen av hallen är klar vilken minut som helst, tackar kära maken för det!
Jahapp, hur ska jag nu få honom att inse att golvet vill bli påbörjat redan ikväll.
Muta med öl? Been there, done that.

Förresten, jag blir lika imponerad varje helg: hur mycket tvätt en barnfamilj kan producera på en vecka...

Not my cup of tea

Nej, nån tapetdrottning, det blir jag inte, det är ett som är säkert.
Inte paketinslagerska heller, för den delen.

Bra att inse sina begränsningar liksom.

Synd bara att båda sakerna ligger lite i tiden här just nu.

fredag 18 december 2009

Giv mig styrka...

Den där lilla utmaningen...
Det har gått som på räls, jag har chockat mig själv flera gånger om. Så peppad, så målmedveten, så planerande att det inte är klokt.
Inga onyttigheter har passerat min mun sen 23 november. Jag har stått emot frestelser till höger och vänster, på längden och tvärsen, på hitan och ditan och hela vägen hem igen.
Men nu, på upploppet, börjar det bli riktigt jobbigt. Så sugen på allt möjligt. I skafferiet dignar det av chips, pepparkakor, kolor, godis, bröd etc. Barnen har fått fredagsmys, dvs julmust och nypoppade popcorn. Lukten av micropop letar sig in i min näsa och snurrar till min hjärna.
Jag har inte trillat dit, det har jag inte. Tänker inte göra det heller. Men ni ska veta gott folk att just nu lider jag.

Avdelningen Vimsiga föräldrar

Idag när jag satt i bilen på väg in till jobbet, kom jag på en sak.
Vi har ju helt glömt att ansöka om ledigt för Skruttafis när vi åker till solen om några veckor. Lite dags nu, när hon tar jullov idag. Bra jobbat!

Det ordnade sig, lite telefonsamtal senare, men ändå...
Inte bara Skruttafis som är förstakladdare, även vi som skolföräldrar tydligen.

torsdag 17 december 2009

Torsdag hela veckan?

Två torsdagar i rad alltså...
Inte helt OK faktiskt.

Men va f-n, det snöar ju. Det räcker gott för mig!

onsdag 16 december 2009

Fröken Nipes känsla för snö

Alltså, innan när novembers mörker omslöt oss och det bara regnade och regnade... Då satt folk på klagade på vädret och sa:
- Fy för detta, ja tänk om det åtminstone var snö ute, då skulle det ju bli mycket ljusare ute. Men det blir väl inte snö förmodligen, sån tur har vi inte här i Blekinge, nä de gaur ente, bla bla bla.

Vad tror ni folk säger nu då?
- Fy för detta, att det ska snöa, fasen va kallt det är! Usch, jag hatar snön, hatar att behöva skotta fram bilen, bla bla bla.

WTF!

Lägg ner, säger jag bara. Njut för fasen. åk pulka med barnen, åk skidor, gör snöänglar, njut av ljuset. GÖr vad ni vill, men gnäll för fasen inte!

Själv borstar jag mer än gladligen bort snö från bilen och fryser en smula, bara jag får njuta av den gnistrande snön. Tjingeling på er!

Öken

Hela dagen idag har jag trott det är torsdag...

Fy.

tisdag 15 december 2009

Klurigt problem

Planen idag var att träna. Rullskidor.
Det går ju sådär bra när det snöar ute. Jogga är ju inte heller helt OK, man börjar ju bli rädd om lårbenshalsen menar jag.

Men det där med snön, det var ju retligt. Jag som fått smak för det där med rullisarna.
Å andra sidan är ju snö bra. Snö och minusgrader betyder ju att orienteringsklubben kan preparera konstsnöspåret. Då kan man åka på riktigt istället.
Jag kanske ska sluta muttra och klappa om mina Fischer istället?

måndag 14 december 2009

När barnen lagt sig

Nu ska jag gå upp och limma på min man.
Eller, nej, limma på väggen, så får han sätta tapeten.

Team Nipe.

Ajdå

Hoppsan, glömde att man lätt får träningsvärk av rullskidor.

söndag 13 december 2009

Jag rullar

Känner mig alltid lite udda när jag åker rullskidor, som om det fattas nåt. Snö typ.

lördag 12 december 2009

King of ice


Eller nåt.
Om vi bortser från de första tio minuterna så var Pillerill både glad och duktig.
Glömde givetvis kameran, men makens mobil fick föreviga det hela. Men att få över dem från telefonen till datorn, ja där gick Nipe bet.
Ett himskans bra initiativ att åka ner på rinken för lite skridskoåkning, tack goa vän och kollega Malin för det!

Nu sitter kungen av is tillsammans med syster Skridskodrottningen i soffan och kollar film. Iklädd ByggareBob-hjälm. Man ska vara rädd om huvudet, inte bara på isen.

Bilden är inte dagsfärsk, nej. Nipe herself fick ju gubevars plats bakom en Kooperativakasse.

Bambi?

Senare idag blir det skridskopremiär för Pillerill.
När jag berättade för honom att vi planerar att åka sa han:
-Nej. Svårt.

Hur vet han det? Vem har sagt det? Nåväl, efter att vi lovat hålla i honom verkar idén bättre.

fredag 11 december 2009

Två glas rött

Fredagsmys med barnen i soffan. Överraskade med att plocka fram ett ABBA Singstar.
Efter två glas vin är det inte lätt att vara ödmjuk, det är inte det.
Totally Singstar.

Nu ska jag pulverisera min man i Buzz-spel också så är fredagskvällen komplett.
Jag ska göra det nynnandes till " Det är inte lätt att va ödmjuk".
Japp, det ska jag.

Puss på er!

Update: Han ville inte, utan tittar på Bruce Willis, jag hamnade här och hann nyktra till på kuppen. Antiklimax.

Dagisfröken ljög oss rakt upp i ansiktet idag!

Hon tände ljusstaken och sa till de ivrigt väntade föräldrarna:
-Nu kommer de snart. Vänta med att fotografera till sista sången.
-Det är Blekinges sötaste luciatåg.

Hon ljög.
Det var inte Blekinges sötaste.
Det var ju hela Universums sötaste!

25 små lucior med kronor på svaj, nån med krona runt halsen.
Tärnor som viftade med ljusen.
Ett gäng med små tomtenissar och tomtegummor.
En hel skock med pepparkaksgubbar.
Till sist var där nog nån liten stjärngosse.
Skönsång i många olika tonarter och takter, ackompanjerat av lite gråt från nån liten blyg och glada tillrop från nån som råkat se sin mamma i publiken.

Mitt i denna röra står Pillerill och sjunger högt en hel drös med sånger vi inte visste att han kunde. Jag var så begeistrad av det hela att jag helt missade att killen jämte Pillerill stod med sitt tärneljus ömsom i munnen och ömsom i näsan.

Ett bättre lussefirande kan jag inte tänka mig.

torsdag 10 december 2009

Familjen Morgontrötta

Den Nipeska familjen är inte kända för att studsa upp i ottan. Vissa av oss har dessutom lite svårt med humöret innan elvakaffet.

Imorse ringde min klocka var nionde minut i en timme, jag snoozade den i sömnen. Maken gjorde likadant på sin sida sängen. Pillerill som sover i samma rum sov som en gris.
klockan tjugo i åtta vaknade vi. Båda barnen ska vara levererade till dagis/skola kl åtta. Skruttafis ska dessutom ätit frukost, vilket hon ju egentligen skulle gjort på fritids i vanlig tid kl sju.
Ni fattar paniken i morse va?
Men vi hann.

Imorgon ska vi vara på dagis 06.45 för lussefirande. Håll tummarna att vi kommer upp i tid.

Duckar hej vilt

Just nu är TVspelet i full gång. Jag springer mot målet (julen) och måste ducka för frestelserna kontant.
Häromdagen julfika på skolan. Idag julbord hos min uppdragsgivare. Imorgon bitti lussefika på dagis. I helgen födelsedagskalas.

Men just nu duckar jag nästan med autopilot på. Det funkar! Jag är chockad själv, men allra mest glad faktiskt.

onsdag 9 december 2009

Najsigt värre



Gissa vad vi har gjort idag? Föga ovanligt för årstiden, men ack så trevligt.
Så trevligt att vi till och med tänker ta en omgång till om nån vecka eller två.
Update: Och nej, jag smakade inte ens på degen!

tisdag 8 december 2009

And she score's !

Jomenvisstserru.
Ut kom hon, Nipe.
Lite stel i benen var hon.
Kissenödig var hon också.
Till råga på allt full av Chili con carne.

Resten får ni räkna ut själva.

Update: Öh, alltså nu när jag läser det låter det inte alls bra. Riktigt sååå illa gick det ju inte menar jag.

Undra som en flundra


Hm, jag undrar jag.
Undrar om det finns en möjlighet att den här lilla trinda kolhydratsfientliga varelsen kan upprepa söndagens bravad och ge sig ut på en joggingrunda?

Vi får helt enkelt vänta lite och se. Först ska téet drickas, barnen ska nattas, workshop ska förberedas, tvätten ska hängas och locket ska läggas på brunnen.
Det är möe som sa göras, det ä tydelit de.

Vi får se, vi får se.
Först te.

Nu börjar jag upprepa mig en aning, förhalningstaktik eller?

söndag 6 december 2009

Helgens bildbevis

Man har ju inte byggt nåt pepparkakshus om man inte bloggar om det, är det inte så?
Så här kommer bildbevis på att vi långt ifrån är några proffs på det här, men dock nybörjare med potential.

Vid byggen måste man ha en byggherre och eftersom morfar inte var närvarande fick vi blixtinkalla Sissen aka Stora Ceasar. Han sa inte mycket han, så vi får utgå ifrån att han var nöjd. Att han var tyst kan ju kanske bero på att vi mutade honom med en liten jamare, men det låtsas vi inte om.

Skorstenar är svåra prylar, och alldeles osamarbetvilliga visade det sig. Totalt onödiga också kom vi fram till under vårt följande krissamtal. Vårt hus har direktverkande el, så varför krabba med skorsten liksom?

Så här har vi nu slutreultatet. Man kan med eftertryck säga att familjen Nipe - de må vara rejält erfarna på att renovera, men nybyggnation ska de hålla nog sig ifrån...

En klar förbättring dock

Skruttafis spelar i ett nytt F10-lag. De flesta är 7 eller 8 år. Laget de mötte idag är inte nytt och de flesta är tio år. Man insåg liksom redan på uppvärmningen hur det skulle gå. Tjejerna i Skruttafis lag gick väl till axlarna på de andra.
Förra matchen, som var vårat lags första match ever, då fick de storstryk med hela 42-0. Inte helt oväntat som sagt.
Men idag hade de tuffat till sig! Motståndarna fick faktiskt kämpa sig till 16-0.
Det tar sig med andra ord!
Riktigt roligt att titta på. Vissa av tjejerna har greppat hela konceptet och spelar på väldigt bra, medan andra fortfarande har lite svårt för regler, syfte, laguppställning och förflyttar sig på plan med hoppsasteg. Men hon är väldigt söt lilla Skruttafisan där hon hoppar omkring :-)

lördag 5 december 2009

Premiärhelg

En premiär om dagen verkar som helgens devis.
I morgon ska Skruttafis spela sin första innebandymatch. Vi föräldrar har fått en tilldelad tid att stå i kiosken i sporthallen. I veckan fick vi Trisslotter som vi förmodas sälja. Jahapp, vi äntrar nu idrottsföräldrarstadiet. Snart får väl maken ställa sig bredvid plan och skrika okvädningsord åt domaren. eller nej, vi hoppar nog det, det räcker gott med kiosken och lotterna.

Världspremiär

Nån gång ska ju vara den första eller hur?

Asså, jag är så bäst

Det är inte lätt att vara ödmjuk ibland.

Julbord med jobbet idag:
Ingen glögg, pepparkaka eller tilltugg till minglet - check!
Enbart GI-godkänd mat från de kalla rätterna- check!
Enbart GI-godkänd mat från de varma rätterna - check!
Inget från gottebordet utom GI-godkänd ost och paprika - check!
Definitivt ingen mer alkohol än två glas rött vin - check!
Ha roligt - check!

torsdag 3 december 2009

Året är 1986


Och jag har just upptäckt att Clearasil inte håller vad reklamen utlovar. Under sommarlovet är jag med mina kompisar på skytteläger och träffar nya kamrater. På bandspelaren rullar kassettband vi spelat in från Tracks. Duran Duran varvas med Howard Jones och lite Europe. Bästa kompisen Helena och jag tycker vi är tuffa som går på konsert med Style i Åseda Folkets park, samma vecka som vi ser Shanghai på Ungdomsgården i Växjö. Min frisyr tar cirka 1 timme att få till varje morgon.

Föga förvånande är jag fortfarande okysst. Och kommer så att förbli en hel evighet till eller så.

Pass opp!

Om en timme eller två kommer jag göra en Lusamusa. Stay tuned.

Eller Beware...

onsdag 2 december 2009

Lyckliga landet

Lyssnar på Amanda Jenssens senaste singel Happyland.
Får känslan av att jag hört det förr, men var?
Å Baltazar han tänkte och tänkte och tänkte.
Å sen!
Det är ju Vaya Con Dios jag tänker på. Visst är det ganska likt i stilen.
Inte för att det gör mig nåt, nej nej, inte alls...

tisdag 1 december 2009

Tjuvstart

Vad tycker ni?

Jag tycker definitivt att det är tjuvstart. Det är ju som om vi skulle äta midsommarssill och dricka snaps redan vid påsk, ja till och med redan vid jul.

Eller vänta lite nu... det gör vi ju?

måndag 30 november 2009

Ovanlig måndag

Jodå, vädret var ju som vanligt. Tvättkorgen var där som vanligt. Disken likaså. Kylskåpet gapade halvtomt som det brukar på måndagar.
Men.
Nipe och Pillerill var lediga ihop. Visserligen är det inte alltför länge sen vi faktiskt brukade vara det, men det är värst vad fort man vänjer sig.
Dessutom klarade den här skåpsätande, gottefixerade skafferiforskaren att undvika fallgroparna idag. Inte ens en liten tur till Maxi med två sjövilda kids kunde knäcka mig. På en måndag! Tadam tadam tadam!

Stöldgods

Egenpallad glass från frysen är godast. Inte bara den första, utan även nummer två och tre. Hälsningar Pillerill.

söndag 29 november 2009

Höll ju alldeles på att glömma!


Vad är det för dag i dag?
Jo, det är ingen vanlig dag,
För det är bloggens FÖDELSEDAG!
Hurra hurra hurra!

Frestelser

Frestelserna duggar tätt just nu. Det känns som om jag lever i ett TVspel. Jag ska framåt, mot julafton, men måste hela tiden parera för alla frestelser som kommer flygande i min väg.
Än så länge har jag kontroll på färden, ja sanna mina dar!
I eftermiddag är vi bjudna på treårskalas hos lilla Lily, fikakalas. Ska ladda mig med nån GI-vänlig frukt och nötter.
I morgon måndag och ledig för dagis är stängt. Måndagar brukar vara dåliga dagar. Fokusera Nipe, fokusera!

Att man aldrig lär sig...

Lära sig av sina misstag, det gäller inte i det Nipeska hushållet, tydligen.
För typ miljonte gången, har vi ställt ut soporna och kompostpåsen på trappen igår kväll och sen glömt dom där.
Gissa om fåglarna i grannskapet gillar oss?

lördag 28 november 2009

Kan inte låta bli att tävla lite...


Här är jag med i en tävling!

Litet zinkhus kan ju aldrig vara fel eller?

Mot ljuset


Letar med ljus och lykta efter alla ljusstakar, ljusslingor mm som ska upp. I tid detta året och inte lagom till tredje advent eller så. Eftersom vi inte köpt en enda julklapp än, måste ju nåt annat vara klart i tid, man får inte rubba sina cirklar för mycket.

Vi satte upp ljusslingan på altanen förra helgen och skulle bara kolla om det var några lampor som behövde bytas. Sextio stycken var det som var kass. Det tog en stund.
(nej, jag orkade inte räta upp fyren, ni får böja huvudet, lite smyggympa är alltid bra)

fredag 27 november 2009

I gott sällskap

Vaccinerad igår. När jag gick och lade mig tänkte jag att "haha, biverkningar är för mesar".
Sen vaknade jag några timmar senare och var inte fullt lika kaxig. Ajaj, ont i hela kroppen och trött som en gnu.
Hos min uppdragsgivare var det också vaccinering igår, av 60 pers. Jag var i gott sällskap idag, minsann. Man såg vilka som fått sprutan, det var de personer med samma kroppshållning ohch plågade blick som jag. På lunchen var fem-minuters promenaden till salladsstället helt oövervinnerligt, så två alvedon fick avnjutas. Det gjore susen, för nu är jag mig själv igen.

Ikväll har vi haft gäster och tacos, det är ju fredag, gu bevars!
Nipes resultat har varit strålande! Målsättningen var att inte ta något tortillabröd och att bara dippa med morot, inte med nachoschips. Till efterrätt gjorde jag chokladmousse utan socker. Köpte en stor Maraboukaka till de andra.
Höll min plan, ingen tortilla, inga chips och absolut ingen Maraboukaka i min mage!
Jag säger som Kenta: Just idag är jag stark!
Tjolahopp

torsdag 26 november 2009

4 days, plenty to go

Jahapp, fyra dagar har jag nu varit en stark flicka. Det är faktiskt nån form av rekord för denna hösten. Tredje dagen brukar jag falla för nån frestelse.
Men icke nu! Är det julutmaning så är det.

I morse när jag stod i kön till vaccineringen och huttrade, bjöd kvinnan framför på kaffe och pepparkaka. Gulle henne! Vi var några stycken där som hade en trevlig 1,5 timme tillsammans på morgonkvisten.
Tillbaka till den där pepparkakan. Nipe tackade nej, utan att ens tanken på att tacka ja for genom huvudet. Ge mig beröm, snääälla!

onsdag 25 november 2009

Samtal vid köksbordet

Pillerill visar upp ett majskorn som saknar det där som är i mitten:
-Dö
- Va? (pappa fattar noll, säger han verkligen död?)
- Dö
- Jaha, ja den är gul ( kanske är det ordet gul som låter som död?)
- Nääe, dö!
- ?
-Dö
- Är den död?? ( menar han verkligen det?)
- Ja! Dö!
- Har du dödat den??
- Ja! ... Inga dottorn!
- Va? Nä, vi behöver nog inte ringa doktorn...

tisdag 24 november 2009

Lukta på glöggen pojk!

Eftersom novemberdimman är skitjobbig just nu, tänkte jag dra det hela ytterligare lite längre och göra det ännu mer skitjobbigt. Jag har utmanat mig själv. Fram till julafton ska det vara nyttigt. Bara nyttigt. Tar lite GI och lite LCHF och lite sunt förnuft och blandar till en hälsogrogg. Det är det närmaste grogg jag kommer innan julesnapsen.
Kan tyckas idiotiskt att göra detta nu, när tillvaron är späckad av godisfrestelser, pepparkakor, glögg, lussekatter, födelsedagsfirande, julbak och gu´vet allt, men den här kvinnan slår bäst ur underläge.

Så lukta på glöggen, ja det kommer jag göra - men inte smaka förrän till jul. Baske mig!

måndag 23 november 2009

Är man konsult så är man

Att smälta in i miljön är A och O för en konsult. Inte göra för mycket väsen av sig. Dagens outfit idag är orange strumpbyxor, grå kjol och top samt orange kofta.

Fikasoffan har exakt samma orangea nyans, exakt. Det är ju genialt, att jag inte tänkt på det tidigare? Som en osynlighetsmössa.

söndag 22 november 2009

Ärligt talat

F-n va det suger just nu. Allt. Sitter och skriver listor på saker jag vill göra. Ja, rent teoretiskt alltså. Sen när jag ska göra det, då har jag ingen lust. Orkar inte.

Kan inte, vill inte, har inte lust.

Den där dimman ute, den sitter i huvudet på mig just nu. Försöker och försöker fokusera på roliga saker, tänka positivt, hej och hå - men det misslyckas.
Är bara moloken, sur, lessen, trött och godissugen.

Ge mig era bästa tips för att orka med skitnovember.
Under tiden ni funderar ska jag masa mig ut i köket och ta en kopp te. Alltid nåt.

Till Tomten


Kära Tomten.
Här kommer min önskelista till julen.

Dimfri himmel
Snö
Sparkföre på grusvägen
Glögg
Struvor
Must
Skinka
Kärnis på sjön
Virusfri tillvaro

Ja, jag vet att det där med dimfri himmel kan vara svårt, men jag har inga stora krav, det räcker med en liten yta över innersta Småland, du vet där vid vägs ände...
Update: Oh, hur kunde jag glömma? Det viktigaste av allt. Det är inte en efterrätt, det är så mycket mycket mer. Ris à la Malta, in my veins, liksom.

fredag 20 november 2009

Välkommen till FF

Fina Fredag
Företags Funderingar
Fina Formuleringar
Fort Finstädat
Förtärelse Färdig
Finfolket Försenat
Fördrink Förbeställd
Födelsebarn Firas
Fräcka Fredag?

torsdag 19 november 2009

Välkommen till TT

TT
Trist Torsdag.
Tråkiga Templates
Tokigt Tobleronesugen
Totalstädning Tillråderlig
Total Tänk-koma

Sen ovanpå detta addar vi en rejält trist händelse på skolan, jag får berätta mer om det när det lugnat ner sig.

onsdag 18 november 2009

Dagens seriösa tips

I dag blev jag allvarligt medveten om hur lätt olyckor händer.
Dagens tips till alla som råkar läsa detta är:
ANVÄND REFLEX!

Ta inte detta som nåt snusförnufigt pk uttalande, utan som både en vädjan och som en ilsken spark i arslet. Jag säger det igen:
ANVÄND REFLEX!

Vi tar det från början: Idag körde jag hem nästan två timmar tidigare, för att hämta upp Pillerill och köra tillbaka till centralorten för att logopedbesök. Sju mil extra på E22 är ju sisådär skoj, men vad gör man inte?
Vi var där lite drygt en timme, sisådär en kvart längre än beräknat så det blev bråttom att hinna hem för att hämta Skruttafis på fritids. När jag svänger ut på E22:an på väg hemåt, ser jag bara ett pärlband med rödljus framför mig, varav många är bromsljus. Tjohoo, det är kö. Snigelfart. När jag kommer så jag ser lite längre framför mig ser jag att det verkligen inte blir bättre utan det blir stå.
Inser att jag måste ringa fritids och förvarna om att jag blir sen. Ingen fara, men de stänger halv sex och klockan är nu strax innan fem. Ringer min syster och undrar om hon kan kolla på nätet om det finns nån info och frågar om hon kan vara standby för att åka upp till fritids om jag inte hinner. Jag lyckas med tio meters marginal svänga av vägen och ta en annan väg och hon åker till fritids för att jag ska slippa tänka på det. Jag var inte den enda som svängde av... och längre fram tillkommer fler. Orsaken är en seriekrock med fyra bilar, jag möter två ambulanser på vägen. Som ett pärlband med bilar kör vi en liten väg på landsbygden. Vi möter massor med bilar, men det går inte att mötas överallt så det blir ryckig körning. Det regnar och blåser. Inget drömläge direkt. När jag är någon kilometer från att komma på E22 igen, kommer en liten väg där många av de mötande svänger in vänster över min vägbana. Det står även bilar parkerade lite huller om buller.
Det är här i denna röran det helt plötligt står en dam med en barnsulky. Utan reflex, ungefär 20 cm från vägbanan. I regnet är de helt osynliga, jag ser dem först när jag är nån meter ifrån. Rycker till i ratten av reflex och svischar förbi. Det gick så fort, det tog en stund innan poletten ramlat ner och jag insåg hur nära det var.
Vad 17 gjorde hon där med barnet, i den röran? Hur i hela friden kan man stå så nära, utan reflex med barnvagnen ytterst mot trafiken? Hade jag kört på, hade jag träffat barnet med lyktorna, jag vågar inte ens utveckla den tanken i huvudet. Inte kunde jag stanna heller, det var sånt kaos och det fanns liksom ingenstans att ta vägen. Jag hoppas att det inte hände nåt med nån annan bil.
Jag slarvar också med reflex ibland, men nu är det slut med det.

tisdag 17 november 2009

Språkutveckling

Besök hos logopeden stundar. Pillerill har ju förvisso faktiskt äntligen börjat prata, men det är svårt att fatta vad han säger ibland. Svärmor med make lämnade tillbaka honom efter en barnvaktshelg med orden:
- Nästa gång vill vi gärna få med lexikonet också.

Vi som föräldrar, vi fattar det mesta men även vi går bet ibland, så logopedbesöket ska bli spännande.

Skruttafis, som är den som fattar mest av hans gallimatias har utökat hans vokabulär med några användbar fraser:
- Attans skit
- Ah men (används när saker inte går som han tänkt sig)
- Mamma Mia, tuttarna kliar.

Vi tackar allra ödmjukast.

måndag 16 november 2009

Illa, illa

Det här är allvarligt. Dra ditt strå till stacken, panta mera!

Full fart

Var på föreläsning av Tina Thörner, kartläsaren ni vet. En ganska rörig upplevelse, men väldigt positiv. Att våga och att ha en positiv inställning till sina projekt tar jag med mig. Att jag faktiskt kan välja hur jag ser på saker.

Innan Tina pratade en reklamkvinna från orten, Anna Stenström, som för ett antal år sen startade eget. Hon var enormt inspirerande och jag hade lättare att relatera till henne än till Tina. Inget ont om Tina alls, vilken tjej, men Annas liv och idéer ligger närmare mitt liv.

Det var länge sen jag var på "tjejkväll" så här, det borde man göra oftare. Lite champagne, smörgåsar, mingel och inspiration kan till och med få den värsta novemberdimman att lätta en aning.

söndag 15 november 2009

Temasång med Beatles

Löv, löv, löv...

Favorit i repris


Tur i skogen idag med. Eller rättare sagt i fårahagen med Skogsknyttarna. Hittade en Videkisse på G, så den fick följa med hem.

Annars är det mycket löv i mitt liv just nu. Mycket löv är en underdrift. Blundar jag ser jag löv framför mig... I just löööv it, eller kanske inte förresten. Träningsvärk i morgon lär det bli, det är ett som är säkert.

lördag 14 november 2009

På tur

I skogen känner jag mig lugn, filosofisk och avstressad. I dag infann sig även känslan av ...korkad. Jag var på ledarträff med Friluftsfrämjandet och vi blev visade en kursgård vi har tillgång till. Skogsturen leddes av en gammal ledare som visste och visade allt.

- Här har vi husmossa, å här har vi glasbjörk, å här har vi ett speciellt gräs som inte är nåt gräs egentligen. Det ser man på de speciella ränderna på insidan av skalet. Den här svampen heter svampus brunus på latin och är ätbar men inte god... osv.

Ärligt talat, han Linné, gick han inte lite över gränsen? Varför artbestämma så till den milda grad? Vad hände med stora fåglar, små fåglar, gran, tall, björk, mossa och blommor? Varför dra det in absurdum?

Ja, jag vet, jag försöker bara lalla bort min egen okunnighet. Jag har bott i skogen hela min uppväxt, men kan inte särskilt mycket om den på latin. Bara lite på småländska.

fredag 13 november 2009

På säkraste platsen


Madlars blogg hittar jag ett fint inlägg om att köra runt med mormor i bilen. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag läser.

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på min egen mormor. Det är nu nästan exakt fem år sedan hon begravdes och fan vad jag saknar henne. Den där hårda men underbara kramen man fick, hennes självironi, hennes hem, hennes skriftliga avtryck i korsordsbilagan, ja allt fattas mig. När vi delade upp hennes saker tog jag bland annat två krukväxter, en aloe vera och en svärmorstunga. Växter får inga bra liv i mitt hus, så de här två har varit på fallrepet ett tag. I våras planterade jag om dem i ett sista desperat försök. Aloeveran blev femton små krukor och bara en har vissnat. Svärmorstungan tog jag två sticklingar av utan några förhoppningar, men de tog sig, ja jäklar vad de tog sig! Tack mormor, för att du är envis, även efter jordelivet.

Att köra bil med mormor var ingen lek, det vill jag lova. Mormor var rädd för väldigt många saker, men att åka bil var nog bland det värsta. När man hade henne i bilen, var man tvungen att vara en allkonstnär utan dess like. Inte nog med att man skulle köra, man skulle köra säkert också. Inte för fort, men inte för sakta heller, då kunde hon tro att det var nåt som man var tvungen att se upp med, en fara med andra ord. Man fick inte ta en annan väg än den mormor hade tänkt ut och kunde, genvägar och extrasvängar var stora NO-NO. Dessutom var man tvungen att besvara tusen frågor också, av olika slag:
- Hur ser du mittlinjen när det är mörkt och du får möte?
- Är det halt här?
- Kan inte hjulen lossna?
- Nu känner jag inte igen mig, är vi verkligen på rätt väg?

Men jag lovar er, jag skulle kunna ge hur mycket som helst för att få höra den svadan från högersidan i baksätet. Den säkraste platsen i bilen, har jag hört...

torsdag 12 november 2009

Kulturpoäng

Min kära Knyttekollega lurade med mig på föreställning med Mark Levengood. Febern river dock hennes arma kropp, så syrran åkte med mig till grannstaden istället.
Månadens kulturpoäng äro inkasserade.
Mark och godbiten Per Texas Johansson var ingen trist upplevelse, tvärtom. Goa skratt och mysis stämning, precis som förväntat.

onsdag 11 november 2009

Timber!

For he's a lumberjack and he's okey...

Vi har så mycket träd på insidan av tomten att vi helt ignorerat det som sticker ut på utsidan. Det gillade inte kommunen utan tyckte att vi skulle utöka vårt bry. Huvudbry, blev det då, tills pappahjälten med stora motorsågen klev fram.

Vi tackar och bockar allra ödmjukast och bjuder på kvällsmat. Däremot har vi med bestämdhet sagt till att nästa gång får han bara såga ner stammar, allt j-vla ris kan kan ju stanna kvar i luften... ;-)

tisdag 10 november 2009

Ett småländskt ihopakok

De där två mindre personerna som bor i vårt hushåll, de kan vi minsann inte svära oss fria ifrån. Inte på något sätt alls.
Trots att de är födda och bor i Blekinge, är det två tvättäkta Smålänningar vi fått.

Häromdagen när Pillerill var hemma själv med mig, tog han fram sin spargris och Skruttafis plånbok. Sen vittjade han hennes plånbok på alla mynten och la dem grisen istället. Hur nöjd som helst var han när jag frågade vad han gjorde. Skruttafis var inte riktigt lika nöjd när hon kom hem och såg detta. Jag lugnade henne med att vi skulle fixa till det sen.
Några timmar senare somnade Pillerill i soffan och när jag kommer in i vardagsrummet möts jag av Skruttafis som bärandes på plånbok och spargris väser fram:
- Han har somnat mamma, NU har vi chansen!

Idag har Skruttafis varit hemma med maken, lite seg efter vaccineringen. Efter en tupplur piggade hon på sig och började prismärka saker i vardagsrummet. Sen gjorde hon låtsaspengar till maken, så att han kunde köpa tillbaka grejerna.



Vi är extra impade över prissättningen på fjärrkontrollerna. Snacka om marknadspriser! Den fjärren man enbart använder för att ställa om från TV till video, den kostar knappt nånting. DVD-fjärren kostar inte heller så mycket, men kolla på fjärren till digitalboxen. Den är totalt ovärderlig, utan den funkar ingenting och kostar följdaktligen tusen spänn!
That's my girl.

måndag 9 november 2009

Försvinnanden

Vad hände är frågan för dagen, verkar det som. En fin blogg av dom jag följer bara förvann. Puts väck borta. Det finns säkert tusen bra skäl till varför, och som bloggskrivare har man ju ingen som helst skyldighet inför sina läsare. Men lite snopet och ledsamt tycker jag allt att det är. Jag kan bara hoppas att skälen är av bra sort, att allt är väl med blogginnehavaren och att hon en dag kommer tillbaka.

söndag 8 november 2009

Stundande läsning

Kunde inte låta bli utan att klicka hem lite böcker:
  • Släktfeber av Sara Paborn. Är boken lika bra som hennes Sommarprat så blir det underbar läsning.
  • Sjöjungfrun av Läckberg. Både gillar och inte gillar hennes böcker, men har man börjat på serien är det svårt att sluta.
  • Röj och rensa av Nina Strandberg. Hon är Ordningskonsult. Det vill jag också vara. För att inte tala om vilket snyggt förnamn hon har ;-)

Nu ska jag bara punktmarkera postlådan i slutet av veckan...

Ett smart drag

För tredje veckan i rad har duktighetspoängen vällt in hos familjen Nipe. Jag säger bara: Veckomatsedel!
Oerhört avstressande. Vi bara handlar, lagar mat och ser glada ut. Ingen eftermiddagsstress på jobbet för att komma på den ultimata kvällsmaten. Kronan på verket hade varit att det var nån annan som lagade maten, men man kan ju inte få allt?

Olika lotter

Maken, Pillerill och Skruttafis klev upp i morse, träffade föräldrargruppen på stationen och hoppade sen på tåget. Efter ungefär en timmes resa hoppade de av och gick till Leklandet. Senare blir det förmodligen en sväng McDonalds och sen tåget hem igen.
Nåt säger mig att de kommer vara trötta men glada ikväll.

Jag hasade mig upp, vadade genom berget av snytpapper bredvid sängen, kokade ett avkok på ingefära, vitlök, kanel och kryddnejlika. Sen satte jag mig i soffan, drack avkoket och tittade på SOS Skottland. Senare blir det nog lite mer dålig TV och värmda rester från igår. Nåt säger mig att jag kommer vara trött och sur ikväll.

Olika faller våra lotter, även på en söndag i november.

lördag 7 november 2009

Nya favoriter


Den där hästtransporten fick igår stark konkurrens av Brioloket med batteridrift. Exakt hur exalterad kan en liten kille bli, är frågan?

Snälla Fammo å Dutte (farmor med man), levererade som planerat vår nya del till soffan. Nu kan hela familjen mysa tillsammans. Exakt hur exalterad kan en 37-årig kvinna bli, är en annan fråga.

(det är tröttsamt att firas i dagarna två...)

Var är fjärren?

Barnen satte på Thomas Tåget och åkte sen med maken till Maxi. Kvar sitter jag här i soffan och hittar inte fjärrkontrollen. Jag börjar kunna signaturmelodin nu...

Idag kommer svärmor med man och firar Pillerill. Ikväll sen kommer makens ena bror med fru och barn. Själv är jag insnorad till max, men det får funka ändå. Misstänker dock att jag inte blir upphånglad direkt, inte ens av maken ;-)

Svärmor åker om IKEA på vägen hit och köper en påbyggnadsschäslong till vår soffa, så nu äntligen ska hela familjen få plats! Det är bra med svärmödrar med stor bil, i synnerhet om det ligger ett IKEA mellan deras hem och vårt.

På tal om fjärrkontroller, ett par kompisars kompisar satt en gång hemma och pratade med sitt barn om troll, monster etc. Pappan försökte övertala dottern om att det inte fanns några troll. Jodå hävdade dottern mycket bestämt. Nädå sa pappan, men dottern var tvärsäker på att det visst fanns troll.
- Jaha, nämn ett troll då?
- Fjärrkontrollet!

fredag 6 november 2009

Hipp hipp hurra!


Liten Pillerill har i veckan blivit hela tre år, stora killen. Kvällen bjuder på kalas med delar av släkten, med mat och tårta som sig bör. Jag misstänker att Pillerill planerar att förevisa sin nyfådda hästtransport för gästerna. Först ska vi bara hämta ner den från sängen där den bott varje natt sen han fick den...

onsdag 4 november 2009

Hej mitt Vinterland!


Nu är jag här!

Men, var är du? Hallå? Skulle inte du komma hit? Jaha, fick du förhinder? Skickade du en kompis istället. Hyggligt hörru! Din kompis Regnrusk suger, bara så du vet.

På bilden granngården hemma i byn. Där bodde två goa människor, Sven och Gulli. Jag kände inte dem så väldigt väl egentligen, jag var ju litet barn och de var gamla. Men de fanns liksom bara där, de var en del av min barndom. Jag blev så ledsen när de gick bort. På väg in i vuxenlivet blev deras bortgångar hårda påminnelser om att barndomen var slut, om att livet ändrade sig vare sig man ville eller inte. Att det som man såg som självklara delar av livet bara var till låns.

Deras minsta barnbarn Anna, var min vän på somrarna, de hade sommarstuga i byn. Vi lekte helt underbart knäppa lekar, som Dikesrace och annat våra föräldar inte uppskattade alla gånger. Vi kom ifrån varandra under uppväxten, men nu har vi återfått kontakten via Facebook. Det värmer i hjärtat.

Så typiskt mig

Tror ni inte att jag glömde ringa Vårdcentralen idag och be om remissen? Jodå, inte en tanke på det förrän nu, en kvart efter stängning. Det får bli morgondagens första punkt på listan.

tisdag 3 november 2009

Man skulle lyssnat bättre

Min gamla lärare i Socialpsykologi, Bosse Angelöw har skrivit en ny bok, som uppmärksammas här. Det var kloka ord. Mitt minne av honom var inte riktigt så positivt då som nu. Eller jag kanske skulle lyssnat lite bättre? Kommer ihåg att jag inte tyckte den delkursen var nåt intressant. Man kan ju ändra sig, bevisligen. Ska beställa hans bok och fokusera på att se det positiva framför det negativa. Inte naivt, inte utan nyanser, utan bara det bra före det dåliga.

Som en vän på Facebook skrev, det är bara 48 dagar kvar, sen blir det ljusare igen! Under tiden vi väntar kan vi ju alltid roa oss bäst vi kan, eller hur?

Soffläge

Idag har det varit soffläge. Sovit, ätit och tittat på dåliga såpoperor. Insåg att Ridge varit otrogen mot Brooke med Taylor, igen. Jag som trodde hon hade kolat? Men det verkar ju inte vara ett hinder i Glamour. Känns som om man kan titta ett avsnitt var tredje år och det är samma sak som händer varje gång. Allt är föränderligt, utom just Glamour då.

måndag 2 november 2009

En del straffas med detsamma

Jaha, där fick jag, liksom. Första träningen efter förkylningen. Vad tror ni hände? Jajamen, i morse vakande jag med en otrolig obehagskänsla i bröstkorgen och ont i halsen.
Humöret tog ett skutt rakt neråt, med skruv och dubbel saltomortal ( eller vad det nu heter).
Skit, dubbelskit och till och med trippelskit.

Förra höstens förkylningsmaraton verkar upprepa sig. Jag kan inte beskriva hur uppgiven jag känner mig just nu. Vill krypa ner i soffan, dra täcket över huvudet och inte komma fram förrän till våren igen.
Det där locket för örat är kvar. På onsdag ringer jag vårdcentralen och hoppas på en snabb remiss till Öron/Näsa/Hals.
Polyp kanske? Nån som har en bra gissning?

söndag 1 november 2009

Yiiihhhaaaaa!

Hemliga damen, och alla ni andra, kolla in i högerkolumnen. Jag är en Nolla, äntligen!

Att välja

Söndag igen. Inget bokat idag. Skönt kan man tycka, men ack så svårt. Vad vill jag göra? Vad vill maken göra och vad vill barnen göra? Funderar lite och sen börjar idéerna komma. Det sprutar ut idéer till höger och vänster. Ta ner jalusierna och rullgardinerna i uterummet. Flytta frysen, fylla frysen, plocka om äpplena i uterummet, plocka trattisar. Tvätta en bil, byta vinterdäck på släp, bjuda grannarna på fika. Åka till lekland, äta godis, renovera hallen.
Den här listan räcker till onsdag i nästnästa vecka. Paralyserade av alla val, sitter vi och bloggar, tittar på Pippi, spelar datorspel. Snart blir det fikapaus och ännu mer velande. Allt är som vanligt en söndag i mellanmjölkens land.

lördag 31 oktober 2009

Gissa leken

Gissa leken. Den som först gissar rätt vinner ett lönnlöv. Eller två. Eller va fan, den vinner några släp fulla.

The shoe-story part 2

Förra inlägget skickades även som ett MMS till maken, som igår var på fest. Han läste det dock först i morse, lite bakfull och dan.
Han kommenterar det med:
- Jaha, har du gjort en sko-inventering?

- Eh, näääe (harkel), eh, alltså, eh, nä mer en sko-investering, darling.

Sen lite senare när chocken lagt sig, fick han se dem och även han intygade att det var bra och snygga investeringar. Klok man.

fredag 30 oktober 2009

Okej då

Okej då. Nu kan ju till och med jag tycka att det är okej med ett sko-förbud. Till jul ungefär?

torsdag 29 oktober 2009

Gissningslek

Vad har Nipe, en rejäl godispåse, Salander och 60 personer i övre medelåldern gemensamt?

Japp, rätt gissat, vi var i samma biosalong innan ikväll.
För mig som läst boken var det kanske inte fullt så spännande som för maken, men jag lyckades hoppa i stolen och bita lite på tumnageln ändå.

De där 60 personerna i övre medelåldern då?
Ja, jag vet inte?
Men faktum var att maken nog var den yngsta i hela publiken. Efter att vi satt oss och tagit av jackorna märkte vi att det var många äldre i publiken. Vi konstaterade detta lite förundrat, för sist vi var där i den salongen tittade vi på Tjena Kungen och då var vi i särklass bland de äldsta.
Fler och fler kom in i salongen (för Salanderfilmen alltså), och de var alla äldre. Till slut blev det ju riktigt absurt och vi började smått undra om vi var på fel ställe? Men Salander och Co drog i gång till slut och snipp snapp snut, så var inlägget slut!

onsdag 28 oktober 2009

Luft i huvudet

Så, nu är det bevisat, jag har luft i huvudet.
Lock för örat i snart fyra veckor har liksom satt sig på huvudet på mig, hahah, vitsigt värre va?
Sköterskan på vårdcentralen lyste lite i örat och se, det tindrade minsann i ögonen på mig sa hon.
Nä, men nästan.
Men luftbubblor såg hon, så vätska hade jag så det räckte och blev över. Nu stundar allvarliga försök med kortisonnässpray i kombination med Sinova. Hjälper inte det på en vecka blir jag remitterad till Öronmottagningen för att släppa ut vätskan. Det vill vi inte...

Hon frågade mig om jag kände det som om jag var i en liten bubbla.
-Va, sa jag på sedvanligt manér numera och hon upprepade frågan med högre röst och ett brett leende. Du är klassisk sa hon sen. Ja, jag vet. Klassisk tvåbarnsmamma med segdragen förkylning, lite för mycket vintervaddering runt midjan, för lite frisk luft, för lite motion, för mycket stillasittande och med två snoriga griniga barn i släptåg.
Oh, mitt glamourösa liv!

måndag 26 oktober 2009

Dagens notfit

Byxor: Adidas 3-stripes, inköpta i Halmstad juli 1997.

Tröja: Craft Layer 2

Undertröja: Ullared collection summer 2008

Strumpor: Lindex

Valkar och inredning: Privata

(nåväl, jag skonade er från pyjamasen i alla fall...)

Måndag eftermiddag

Jaha, nu har sonen gått tillbaka till Teletubbies och jag, ja jag står och stryker.
Glamourpoängen bara haglar.

Snart blir det nog en dagens outfit också, beware...

Måndag morgon

OBS! känsliga läsare varnas härmed.

I går blev Pillerill dålig. Hes, lite feber och hostade nån konstig skrällig hosta. Jag drog VAB-strået i dag och fick därmed också nattjänsten. Lite hostattacker, nån nästankräkhostning, ett gäng med toabesök och allmänt snurr i sängen senare klev vi "pigga och glada "upp i morse...
Vid frukosten fick Pillerill en hostattack som resultaterade i hulkningar. Han springer till toa och står där en stund men ingen jackpot.
Medan han står där, funderar jag över hur otäckt det kommer se ut med O'boy på retur, samtidigt som jag är tacksam över att jag inte dricker denna hemska dryck själv.
Pillerill går tillbaka till köket, men nånstans där bredvid bordet är det kört. Om man nu fantiserar om Oboy på retur och äcklas av den tanken, är det ingenting, jag upprepar ingenting, mot insikten att drycken hade sällskap ner av en stor näve frusna björnbär...

Nu, en städinsats senare, sitter jag i soffan och stödtittar på Teletubbies.
Jag undrar egentligen vad som är värst...

söndag 25 oktober 2009

Gamla gubbar

Gamla och halvgamla gubbar bör firas med ostkaka och 7 sorters kakor sägs det. Så det gör vi. GI så det står härliga till.

Hembakat

Det småländska påbrået tar sig goda uttryck ibland.

lördag 24 oktober 2009

Dagens nyheter

Det är lördag i Sverige, nyheterna toppas av:
1. Jan Guillou har varit KGB-agent.
2. Katrin Zytomierska är ofrivilligt på smällen.

Okej...

Jackpot

Fördelen med att inte dammsuga så ofta
- det är att det rasslar så gott i slangen.

fredag 23 oktober 2009

Goda grannar

Vår granne som sålt huset kom hit och lämnade blomma och godisskål som tack för att vi klippt hennes gräsmatta. Det var lättförtjänta presenter, jag tror vi klippte gräset tre gånger. Synd att hon flyttat, hon och hennes familj var goda grannar.

Att man aldrig lär sig

Man sitter på jobbet på fredagseftermiddagen och har lite hemlängtan. Då händer det lätt att man börjar skriva en lista. Listor är ett livselixir. Listan man plitar ner är en Att göra-lista inför helgen. Oj oj oj, vad man ska vara effektiv.
Man ska laga mat och baka, städa och tvätta, rensa och plocka, tvätta och stryka. Man ska bada både sig och barnen. Man ska mysa med barnen och sexa med maken, minst varje dag. Trädgården ska räfsas och man ska gå minst två långa promenader. Kanske komma ner på gymmet lite. Det ska gås på dans med litet barn, dans med stort barn, Skogsknytt och Strövarna. Det ska skrivas veckomatsedel inför nästa vecka och det ska storhandlas. När man ändå plockar in varorna i skafferiet, ska man rensa och organisera där.

Jaha.

Att man aldrig lär sig. Att man bara ska skriva fyra saker på listan:
Slappa, fika, surfa och dega.

torsdag 22 oktober 2009

Förresten...

Jag har ett tag nu tänkt att länka till en väldigt läsvärd och tänkvärd blogg. Den heter Samtidigt och skrivs av en tjej som just nu är volontär på ett sjukhus i Rumänien. Eftersom jag inte fått tummen ur att länka förrän nu, är hennes månad där slut nu i dagarna. Det betyder ingalunda att det inte finns nån anledning att kika in hos henne. Rasandes trevlig blogg, bara så ni vet! Ta en titt själva och bli beroende.

Utmanad

Jag utmanad av goa Milla, så här kommer mina svar.

REGLER: Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord!Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namnsom svar (förutom på fråga 1)!
1. Vad heter du: Nipe
2. Ett ord på fyra bokstäver: Natt
3. Flicknamn: Nina
4. Pojknamn: Niklas
5. Yrke: Nödrimmare
6. Färg: Nagellacksrosa (kan man ha på bilen om man måste)
7. Klädesplagg: Nystrukna byxor
8. Mat: Nypärevälling
9. Sak i badrummet: Nagellacksremover
10. Plats/stad: Nice, vore nice att komma till
11. En orsak att vara sen: Nollpigghet
12. Något man skriker: Nämen vad i h-lvete!
13. Film: När Harry träffade Sally
14. Något man dricker: Nässelte (?)
15. Band: New Order
16. Djur: Nyckelpiga
17. Gatunamn: Norra Ringvägen
18. Bil: Nissan
19. Sång: Never ending story

Strukturera mera!


För tillfället försöker jag och vännen M att strukturera våra tankar. Att strukturera är kul och har man bara strukturerat klart i huvudet, kan man få ännu mera kul, ungefär så tänker vi.

Det utbyts idéer om både högt och lågt. Vi byter erfarenheter och tips om allt från viktiga papperspärmen till hur man bäst syr en behållare till alla presentpapper. Ja, missförstå inte nu - det mesta existerar dock bara i huvudena. Att få till allt detta praktiskt i en värld fylld av inte bara småbarn och tidsbrist, utan även ostrukturerade makar, ja det är nog bara en utopi än så länge. Jag upprepar, än så länge...

Men tankarna finns och bytes med friskt humör, hej och hå!

Häromdagen kom jag på att jag hade tänkt att strukturera upp skoförrådet. Grundtanken var att klä skokartongerna med snygg tapet och sen märka upp varje låda med ett foto av skorna som bor i lådan. Ja, jag vet att det ligger nåt sjukligt i detta, men håll med om att tanken är god. Fatta lyckan av att gå in i förrådet och se dessa kartonger på rad, med chica små kort på. Slippa röja runt och skapa än mer oordning varje gång man ska kolla efter om barnens sandaler passar efter vintern.
Som man ser på bilden, kom jag så långt att jag tog kort på alla skor en dag.

Sen... sen kom jag ner till verkligheten igen.

tisdag 20 oktober 2009

Status

Försovning
Nytt jobb
Ny rutiner
Hämtning skola
Hämtning dagis
Lämning Innebandy
Överlämning barn
Utvecklingssamtal skola
Kvällsmat
Make på Dagisträff
Duscha barn
Natta barn
Läxläsning
Natta barn
Slut i huvudet.

Mer vettigt en annan dag.

måndag 19 oktober 2009

Första dagen

Första dagen efter ledighet. Hm...
Nytt uppdrag hos ny kund. Ni vet känslan av att vara första dagen på jobbet. Men hittar inte ens toan...
De var inte klara med mina saker (dator, tele etc) så jag börjar imorgon istället. Gick tillbaka till kontoret och läste in mig på kundens hemsida etc.
Fick sällskap av goa kollegan M på vägen hem, det slutade med fika hemma hos henne. Alltid kul att snacka skit lite. Vi sitter på uppdrag bara några hundra meter i från varandra nu, så lite lunch tillsammans kommer det bli, underbart!

Imorgon ska jag sätta igång på allvar, blir spännande!

söndag 18 oktober 2009

Fast...

Vaniljvisp i mängder kan ju fullständigt däcka en vuxen kvinna... fy attan vad jag mår illa nu.

Balsam

Hemma väntar äppelpaj med vaniljsås. Inte läge att klaga med andra ord.

Söndagsångest i drivor

Om jag hade ångest då, är det ingenting mot idag. Ingenting. Imorgon börjar allvaret igen. Sen den första september har jag varit ledig från jobbet, men nu har vi fått in uppdrag igen och det är alltså dags att börja jobba igen. Jag har haft en lyxig höst, vilken ynnest det har varit. Men ångesten nu... Nytt uppdrag i morgon, hos ny kund. Isch.
Det kommer nog att bli bra, det vet jag ju. På onsdag känns det som om jag aldrig varit ledig, då är jag inne i rutinerna igen. Men det är en klen tröst idag.

(Choklad borde väl kunna bota lite söndagsångest eller?)

lördag 17 oktober 2009

Dags att tina upp


Efter Skogsknyttetur på ängen med fårbajs i höstrusket, är det läge att tina upp med en kopp te. Ambitionen för resten av dagen är ganska låg. Te och mys blir bra.

Vad tänker ni hitta på?

fredag 16 oktober 2009

Fredagsmiddag

Fredagsmiddag med föräldrarna. Som sällskap har vi dessutom några flaskor rött.
Man ska ju inte blogga på snusen, men för er kära läsare gör jag mer än gärna ett undantag.
Schå, schov shå gott och dröm schött, så sches vi en annan dag!

torsdag 15 oktober 2009

Svårt beslut

Svårt beslut. Maken är på dåligheter, barnen snart i säng. Vad ska jag välja?

Update: det blev Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam på DVD. Bra val. Bra val.

Allt är som vanligt

Alltså, de där kladdkakemuffinsen...
Jag behöver ett lås på frysen.
Ett
Stort
Lås

Alternativt lite silvertejp till munnen.
Fast då skulle jag förmodligen smula ner muffinsen i mikroskopiska bitar och snorta upp dem.
Jag behöver ett lås på frysen, en närpolis, en självförsvarskurs, vett i skallen, motivation, ork, ett vaktbolag och sunt förnuft.
Allt är som vanligt här med andra ord.

Vardagslyx

Vardagslyx med frusna björnbär på filen.

onsdag 14 oktober 2009

Kladdkakemuffins

Nipe har inte bara bottennoteringar i köket, trots inlägg som det här och det här. Nädå, ibland glänser hon till. Här kommer ett recept på lättbakade och rent ut sagt sketagoa kladdkakemuffins.

Kladdkakemuffins ca 16-18 st

2 ägg

3dl socker

1,5 dl mjöl

4 msk kakao

2 tsk vaniljsocker

1 krm salt

100 g smält smör

Mörk blockchoklad

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda ihop de torra ingredienserna och blanda i. Rör i det smälta smöret försiktigt. Klicka ut i aluminiumformar, fyll dem till ungefär hälften. Grädda i mitten av ugnen i 225 grader, ca tio minuter. Lägg en ruta mörk blockchoklad på varje muffin när de kommit ut ur ugnen. Smeta ut chokladen när den smält en stund. Stoppa dem gärna i frysen och ta fram fem minuter innan ätning, då blir de godast.

Ormahiet

I våras skrev jag om vår pergola, även kallad Ormahiet. Vildvin, vinranka och lite illasinnad humle i en salig röra, ger oss svalka under vår pergola sommartid. Stora delar av året ser den ut som på bilden i det inlägget.
På sommaren ser den ut så här:

För några veckor sen så här:




Dagen efter det kortet såg det ut så här:

Jag gillar vår pergola, även om den är ett ormahie.